söndag, september 22, 2019

Se.

21:48


Hon haltade sig fram på ostadiga ben, med osäkra steg, på ostadig mark, utan säkra mål. Det var livet som slagit omkull henne, det var inte första gången, det var inte heller sista – hon visste det.
Livet slog och hon föll, hårt ner på marken. Hon var van. Hon reste sig, borstade av sig smutsen utanpå men kände sig lika smutsig inuti ändå. Hennes knän var skrapade trasiga, nästan lika trasiga som hennes egenvärde. Hon hade blåmärken som inte syntes.
Livet. Hennes balanssinne hade försämrats efter en livstid av livet, hennes förmåga att hålla emot när det knuffade på hade försvunnit. Hon tycktes ständigt halta, halka, falla, fallera. Dom såg henne resa sig efter varje fall, dom såg inte hennes vilja att ligga kvar. Dom blundade för det hon visade, så hon slutade visa dom.


Hon pratade med ostadig röst, med aktsamma ord, med rädsla att säga för mycket av mening. Det var livet som satt munkavel på henne, det var inte första gången, det var inte heller sista – hon visste det.
Livet sa ”tyst” och hon var tyst, hon lydde. Hon var van. Hon höll sina ord för sig själv, hennes rop på hjälp ekade tomt i hennes huvud. Hennes ord hade ordentlig tyngd, nästan lika mycket tyngd som stenen i hennes bröst. Hon hade dikter i sina sår.
Livet. Hennes röst hade kvävts efter en livstid av livet, hennes förmåga att skrika efter hjälp när det knuffade på hade förtryckts. Hon tycktes ständigt stamma, stanna, kraxa, krackelera. Dom hörde henne prata, dom lyssnade inte på vad hon sa. Dom var döva för det hon berättade, så hon slutade berätta för dom.


Hon låg på marken med skrapade knän, hon låg där på marken återigen. Hon var hes, hennes röst hade svikit henne. Hon skrek tills rösten gav sig vika och hon fortsatte skrika – hon skriker ljudlöst nu.
Hon låg på marken med blåmärken som inte syntes och dikter i sina sår. Hon var trött, trött på att resa sig upp efter varje fall. Hon låg på marken med blåmärken som inte syntes och dikter i sina sår – hon ligger kvar där än idag.

onsdag, september 18, 2019

Se.

21:00

Hösten kom snabbt i år
Det kändes som att jag mådde bra igår
Men jag måste tagit fel
Jag kan inte ha gått till trasig från hel
Så fort

Ensamheten, den är här nu
Den håller mig sällskap istället för du
Men jag håller gråten tyst
Jag önskar för starkt att ha blivit kysst
Av dig

Ja, hösten den kom snabbt i år
Men jag mådde inte bra heller igår
Det är något som jag aldrig gör
Bara något jag ibland får mig för
Jag vet

söndag, september 08, 2019

Se.

16:14

Socialstyrelsen gick, i förrgår, den sjätte september ut med självmordsstatistiken över 2018.
År 2018 begicks 1268 säkra självmord i Sverige - 382 av dessa begicks av kvinnor och resterande 886 begicks av män. Ytterligare 9 säkra självmord begicks av barn under 15 år. Utöver de 1268 säkra självmorden begicks 306 osäkra självmord (där en statistik över hur många av dessa som begicks av barn, kvinnor och män inte är släppta), vilket ger oss en totalsumma av 1583 självmord under ett enda år i ett enda land.
Som vi ser av siffrorna var 2018 ännu ett år där flest självmord begicks av män - hela två tredjedelar av alla säkra självmord som begicks, begicks av män. 886 män motsvarar 21 självmord per 100.000 män. 382 kvinnor motsvarar 9 självmord per 100.000 kvinnor.
2017 begicks totalt 1544 säkra och osäkra självmord, 2018 begicks totalt 1583 säkra och osäkra självmord - om man räknar med barn under 15, vilket inte alltid räknas in i statistiken. Grattis, Sverige, vi slog förra året med hela 39 självmord.

Vad innebär säkra och osäkra självmord?
Säkra självmord är fall där dödsorsaken är fastställd suicid utan tvivel om avsiktlig handling, osäkra självmord är fall där dödsorsaken är misstänkt suicid men inte kunnat fastställas.
Osäkra självmord innebär ofta att dödsorsaken är förgiftning eller trafikrelaterad död, där det kan vara svårt att fastställa om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall.
I Sverige är andelen osäkra självmord relativt hög, i 100 fall av säkra och osäkra självmord är omkring 20 fall osäkra självmord, men efter psykologiska undersökningar uppskattas dock 70-75% dom osäkra självmorden som säkra självmord. Därför slås säkra och osäkra självmord ihop i självmordsstatistiken, för att ge en mer rättvis bild av antalet självmord som begåtts under året som gått.

onsdag, september 04, 2019

Se.

19:55

Låt oss fortsätta samtalet om psykisk ohälsa och självmord, låt oss fortsätta fokusera på psykisk ohälsa och självmord hos män. Låt oss gå in i statistiken och bli riktigt obekväma för en stund.

I Sverige begicks det 1544 självmord år 2017, av dessa 1544 självmord begicks 1063 av män. År 2016 begicks det 1478 självmord i Sverige, 1015 av dessa begicks av män.
Karolinska Institutet har listat antalet självmord i Sverige från 1980 till 2017, det ger oss en lista över antalet självmord hos barn, kvinnor och män i Sverige under en period av 37 år.
År 2011 begick 976 män självmord.
År 2003 begick 975 män självmord.
År 2000 begick 953 män självmord.
Under dom resterande 34 åren på listan har över 1000 män begått självmord varenda år, med rekordet 1587 självmord år 1980 - det är 48 per 100.000 män.

All självmordsstatistik är obekväm och jag förminskar inte barnen och kvinnorna som tog sina liv under dessa 37 listade årtal - men när jag ser den statistiska skillnaden för självmord mellan kvinnor och män, så är min första tanke "varför?". Varför kommer män upp i så många som 1587 självmord under ett enda år, när kvinnorna "bara" kommer upp i 653 (18.7 per 100.000 kvinnor, jämfört med 48 per 100.000 män)? Varför är det sådana enorma skillnader i antalet självmord bland könen? Var ligger problemet - och vad kan vi göra åt problemet?


Jag kommer gå in djupare i ämnet och försöka hitta svaren på några av alla frågor som snurrar runt i mitt huvud. Jag kommer gå in i vår biologiska och psykologiska historia, hur samhället har sett på män under mänsklighetens tid här på Jorden, Jag kommer gå in i faktabaserade medier för att få fram mer statistik och "överlag-fakta"...MEN jag skulle även vilja samtala med, och intervjua, män som lidit/lider av psykisk ohälsa och som haft/har självmordstankar. Jag vill samtala mer ER, med personerna där ute som har namn, tankar, känslor, rädslor, önskningar, mål, erfarenheter. Jag vill samtala med er som inte finns i statistiken än, jag vill hjälpa er att få er röst hörd - om ni tillåter mig.
Jag vill inte se er i självmordsstatistiken.

måndag, september 02, 2019

Se.

18:46

Om du hade haft manuset till ditt liv i handen, hur hade du skrivit om det?

Jag vill så gärna säga att om jag hade mitt manus i handen, och mitt facit i huvudet, så hade jag skrivit om den delen där jag träffade dig på torget sommaren 2013. Jag vill så gärna säga att om jag hade mitt manus i handen, och mitt facit i huvudet, så hade jag skrivit om och skrivit rätt - gör om, gör rätt - och tagit bort alla scener där du spelade en roll i mitt liv.
Men jag tror att det är lögn. Du var ett misstag, vi var ett misstag - men vi var en lärdom, hur ont den än gjorde mig.
Du spelade en stor roll när du var en aktiv del i mitt liv, du spelade nästan en större roll off-screen. Alla timmar jag har ägnat åt att undra var du är, vem du är, OM du är. Alla timmar jag har ägnat åt att undra vad som hade hänt om jag aldrig träffade dig på torget sommaren 2013. Alla timmar jag har ägnat åt att undra om jag hade varit mer hel än halv om du aldrig rev mig itu. Alla timmar jag har ägnat åt att hata mig själv för att jag inte kunde hata dig.
Jag hade ändå inte, med facit i huvudet, skrivit om den delen där jag träffade dig på torget sommaren 2013. Vi lärde mig någonting, inte hur kärlek är, men hur livet är. För vissa. För vissa, för dom med oturen på sin sida.
Det spelar ingen roll vilken roll du hade - om det inte hade varit du just då, hade det varit någon annan en annan gång. Så din roll, och vår scen, kommer föralltid finnas kvar i mitt manusarkiv.
Vår romantiska tragedi.