18:20.
Tjugofyra minuter senare...
Tjugosju minuter senare...
Det känns som att jag står på samma ställe och snurrar runt, runt -sådär som man gjorde när man var liten. Man snurrade runt, runt tills man trillade ner på marken.
Fast den stora skillnaden är jag inte skrattar efteråt.
Hittills finns det inget efteråt.
Jag har så många tankar som snurrar som jag behöver dela med mig av, så många elaka ord som jag bara vill slänga ur mig!
Jag vill kalla henne
slyna
slampa
hora
hora
hora
Jag har så många bilder inuti mitt huvud som jag mår illa av men som jag inte kan låta passera förbi.
Den satans slynan håller hans hand
den satans slampan kysser honom
den satans horan har tagit honom ifrån mig.
Jag drömmer mardrömmar varenda natt, samma mardrömmar med samma bilder, bara lite skiljer dom åt.
Hon är smal
hon är snygg
hon kysser honom
han kysser henne
jag jagar honom
han går ifrån mig
jag springer efter
hon kysser honom
han kysser henne
hon är smal
hon är snygg
hon kysser honom
han kysser henne
han säger att hon är bättre än mig
han går ifrån mig
jag springer utför stupet
Sedan vaknar jag av att jag knappt kan andas, för jag gråter så intensivt.
Slyna
Slampa
hora
hora
HORA
Jag väljer att inte somna om, bilderna i drömmarna är svårare än de i mina tankar.
Hora
Någon berättade att det finns foton på internet, bildbevis på att dom kysser varandra. Jag vet vart jag kan hitta fotona. En del av mig vill se dom, vill se om hon är
smal
snygg
men den större delen av mig vill blunda för att bevisen finns. Den större delen av mig vill inte se om hon är
smal
snygg
Det räcker med att jag tror att hon är det, jag tror att hon är
smalare
snyggare
än mig
Och hon är bättre än mig, det måste hon vara, eftersom han valde henne framför mig.
hora
hora
hora
hora
hora
Och trots att han valde henne, så finns det ingenting som jag inte hade gjort, för att få tillbaka honom. Vill han att jag ska hugga av en fot, så hade jag antagligen gjort det.
Men hon är bättre än mig.
snygg
slampa
dö
söndag, januari 31, 2010
lördag, januari 30, 2010
Se.
16:35.
2010-01-30, lördag.
Me and you
I better laugh in 20 years from now
with some perspective and dedication
I will find somebody nre
It better be someone special
He better be coming very soon
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
You or no one
I hope I'm wrong before I die of boredom
I want more than
days and nights when I amuse
myself alone
He better be someone special
He better be devoted just like you
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
Friends forever, oh no
another girl will change your mind
in less than halv the sommer
So before you wall in love, I wonder
when you asked for
something that I couldn't give you
more of
Me and you
I talk as if it's now but nothing is new
She better be someone special
She better be more in love than me
And if I was your brightest hour
she is now, as far as I can see
2010-01-30, lördag.
Me and you
I better laugh in 20 years from now
with some perspective and dedication
I will find somebody nre
It better be someone special
He better be coming very soon
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
You or no one
I hope I'm wrong before I die of boredom
I want more than
days and nights when I amuse
myself alone
He better be someone special
He better be devoted just like you
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
Friends forever, oh no
another girl will change your mind
in less than halv the sommer
So before you wall in love, I wonder
when you asked for
something that I couldn't give you
more of
Me and you
I talk as if it's now but nothing is new
She better be someone special
She better be more in love than me
And if I was your brightest hour
she is now, as far as I can see
Sebastian,
hon kommer
aldrig kunna
att älska dig
så som jag gör
söndag, januari 24, 2010
Se.
19:22.
2010-01-24, söndag.
Söndag, söndag, söndag.
Ännu en dag. Efter en dag. Före en dag.
Dag, dag, dag.
Och så finns det dom som döper sina söner till Dag.
Som att det inte finns tillräckligt många?
365 dagar på ett år.
365 x (nästan) 20 + några skottårs-dagar ~ 7300 dagar.
Om jag lever tills jag fyller 90 år, så kommer jag att ha levt i ca. 32850 dagar.
I snitt så sover människor bort en tredjedel av sitt liv. Vilket blir ca. 10950 dagar, för min del.
Jag undrar hur många dagar jag, sammanlagt, kommer att ha sett på teve fram tills dagen jag dör.
"Nioårige Karl Lejon, som kallas Skorpan eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor, är kroniskt sjuk och fått veta att han ska dö. Hans avgudade storebror, trettonårige Jonatan, lugnar honom och berättar om livet efter döden. Då hamnar alla människor i ett land på andra sidan stjärnorna, Nangijala, och 'där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid'. Men Karl är inte nöjd, det kan ju dröja 90 år innan Jonatan kommer dit. Jonatan försäkrar att tiden är annorlunda så 90 år kommer bara att kännas som några få dagar: 'Två dagar kan du väl stå ut ensam.'
90 år = två dagar.
Det innebär hur många dagar som helst, och det är EFTER döden.
Men det slutar inte där.
När man dör i Nangijala, efter X antal år, så kommer man vidare till Nangilima. Hur många dagar går det på 90 år där?
Om tiden går ännu snabbare där, så kanske 90 år på jorden passerar på några få timmar.
Förstår ni hur många dagar det är?
Tänk på de människor som hatar sina liv och avskyr varenda dag som går, vad skall dom göra? Leva i miljontals år, när dom är medvetna om att en dag egentligen är 45 år?
Dom hatar varenda, varenda dag som dom lever och så skall dom behöva tänka på hur jävla många ÅR dom måste leva för att endast leva i en enda vecka till.
måndag
tisdag
onsdag
torsdag
fredag
lördag
söndag
Det är 315 år på en enda vecka.
2010-01-24, söndag.
Söndag, söndag, söndag.
Ännu en dag. Efter en dag. Före en dag.
Dag, dag, dag.
Och så finns det dom som döper sina söner till Dag.
Som att det inte finns tillräckligt många?
365 dagar på ett år.
365 x (nästan) 20 + några skottårs-dagar ~ 7300 dagar.
Om jag lever tills jag fyller 90 år, så kommer jag att ha levt i ca. 32850 dagar.
I snitt så sover människor bort en tredjedel av sitt liv. Vilket blir ca. 10950 dagar, för min del.
Jag undrar hur många dagar jag, sammanlagt, kommer att ha sett på teve fram tills dagen jag dör.
"Nioårige Karl Lejon, som kallas Skorpan eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor, är kroniskt sjuk och fått veta att han ska dö. Hans avgudade storebror, trettonårige Jonatan, lugnar honom och berättar om livet efter döden. Då hamnar alla människor i ett land på andra sidan stjärnorna, Nangijala, och 'där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid'. Men Karl är inte nöjd, det kan ju dröja 90 år innan Jonatan kommer dit. Jonatan försäkrar att tiden är annorlunda så 90 år kommer bara att kännas som några få dagar: 'Två dagar kan du väl stå ut ensam.'
90 år = två dagar.
Det innebär hur många dagar som helst, och det är EFTER döden.
Men det slutar inte där.
När man dör i Nangijala, efter X antal år, så kommer man vidare till Nangilima. Hur många dagar går det på 90 år där?
Om tiden går ännu snabbare där, så kanske 90 år på jorden passerar på några få timmar.
Förstår ni hur många dagar det är?
Tänk på de människor som hatar sina liv och avskyr varenda dag som går, vad skall dom göra? Leva i miljontals år, när dom är medvetna om att en dag egentligen är 45 år?
Dom hatar varenda, varenda dag som dom lever och så skall dom behöva tänka på hur jävla många ÅR dom måste leva för att endast leva i en enda vecka till.
måndag
tisdag
onsdag
torsdag
fredag
lördag
söndag
Det är 315 år på en enda vecka.
fredag, januari 22, 2010
Se.
21:55.
2010-01-22, fredag.
En fredag som alla andra, lika händelselös och meningslös. Måndag, som fredag, som söndag -som vilken annan -dag som helst.
På mitt eget vis så är jag otacksam över att jag vet vad det är för dag.
Det är ganska så stor "press" på oss ungdomar, när det gäller nöjen. Speciellt under helgerna. Det förväntas att vi skall umgås med vänner, vara på någon hemmafest, eller rumla runt på stadens alla krogar. Det förväntas helt enkelt att vi skall dricka oss allmänt berusade, eller rent redlösa.
Och jag går inte ens till Halmstads enda biograf, hoppas på att filmen skall vara bra och föräter mig på popcorn. I stället så gör jag vad jag brukar göra, vilken dag det än är, jag sitter i soffan hemma hos min mamma och fördriver tiden genom att se en halvkass film som visas på teve.
"Blade 2".
Jag som inte har sett den första filmen, och inte ens början av den här filmen, jag hänger inte med i handlingen för fem öre. Ett gäng typer som skall tillintetgöra moderna vampyrer och skummatypermedkäftarsomöppnasenormtmycketochnästanserutsomettkvinnligtkönsorgan.
Om jag, så desperat, hade velat se ett kvinnligt könsorgan, så hade jag likväl kunnat ta fram en fickspegel och undersökt mitt eget.
Ja, herre min je, vilka snyggingar som är badguys.
-"The mummy"-mumien.
-Freddy Kreuger.
-"Batman"-Jokern.
-Frankenstiens monster.
-Jafaar.
-"Lejonkungen"-hyenorna.
-"The Ring"-bruden.
-Cruella de Ville.
-Random mördare som själva är döda, typ som bruden i "The Ring".
-"Jeepers Creepers"-mördaren.
-"Det"-clownen.
-Random zombies.
-"Förhäxad"-Källan.
Snygga badguys:
-Tony Montana.
-I vilken badguy-roll han än har-Johnny Depp.
-I vilken badguy-roll hon än har-Angelina Jolie.
-"Förhäxad"-Cole.
-De flesta vampyrer.
23:41.
Nu har jag sökt på intenet, efter två specifika demoner i "Förhäxad". Dom är inte snygga, har helsvarta ögon, är likbleka och flintskalliga, dom stjäl andras syn. Jag tror att deras art börjar på bokstaven "g".
Snälla, hjälp mig. Nu har jag varit fast i snart två timmar...
23:45.
HAH!!! SÅ FORT JAG STÄNGDE NER SIDAN, SÅ KOM JAG PÅ VAD DOM HETER!!!
GRIMLOCK!!!
2010-01-22, fredag.
En fredag som alla andra, lika händelselös och meningslös. Måndag, som fredag, som söndag -som vilken annan -dag som helst.
På mitt eget vis så är jag otacksam över att jag vet vad det är för dag.
Det är ganska så stor "press" på oss ungdomar, när det gäller nöjen. Speciellt under helgerna. Det förväntas att vi skall umgås med vänner, vara på någon hemmafest, eller rumla runt på stadens alla krogar. Det förväntas helt enkelt att vi skall dricka oss allmänt berusade, eller rent redlösa.
Och jag går inte ens till Halmstads enda biograf, hoppas på att filmen skall vara bra och föräter mig på popcorn. I stället så gör jag vad jag brukar göra, vilken dag det än är, jag sitter i soffan hemma hos min mamma och fördriver tiden genom att se en halvkass film som visas på teve.
"Blade 2".
Jag som inte har sett den första filmen, och inte ens början av den här filmen, jag hänger inte med i handlingen för fem öre. Ett gäng typer som skall tillintetgöra moderna vampyrer och skummatypermedkäftarsomöppnasenormtmycketochnästanserutsomettkvinnligtkönsorgan.
Om jag, så desperat, hade velat se ett kvinnligt könsorgan, så hade jag likväl kunnat ta fram en fickspegel och undersökt mitt eget.
Ja, herre min je, vilka snyggingar som är badguys.
-"The mummy"-mumien.
-Freddy Kreuger.
-"Batman"-Jokern.
-Frankenstiens monster.
-Jafaar.
-"Lejonkungen"-hyenorna.
-"The Ring"-bruden.
-Cruella de Ville.
-Random mördare som själva är döda, typ som bruden i "The Ring".
-"Jeepers Creepers"-mördaren.
-"Det"-clownen.
-Random zombies.
-"Förhäxad"-Källan.
Snygga badguys:
-Tony Montana.
-I vilken badguy-roll han än har-Johnny Depp.
-I vilken badguy-roll hon än har-Angelina Jolie.
-"Förhäxad"-Cole.
-De flesta vampyrer.
23:41.
Nu har jag sökt på intenet, efter två specifika demoner i "Förhäxad". Dom är inte snygga, har helsvarta ögon, är likbleka och flintskalliga, dom stjäl andras syn. Jag tror att deras art börjar på bokstaven "g".
Snälla, hjälp mig. Nu har jag varit fast i snart två timmar...
23:45.
HAH!!! SÅ FORT JAG STÄNGDE NER SIDAN, SÅ KOM JAG PÅ VAD DOM HETER!!!
GRIMLOCK!!!
måndag, januari 18, 2010
Se.
19:50.
http://existenz.se/out.php?id=20131
Jag älskar er, brudar. Fy fan, vad härliga ni verkar vara!
http://existenz.se/out.php?id=20131
Jag älskar er, brudar. Fy fan, vad härliga ni verkar vara!
söndag, januari 17, 2010
Se.
22:50.
2010-01-17, söndag.
En söndag, tråkigare än 800000 andra söndagar tillsammans.
Fram tills klockan var 19:00, och "Project Runway" började, så funderade starkt på att skaffa mig ett alkoholberoende. Men ack, vilken dålig alkoholist jag skulle ha blivit -den enda alkoholen jag har min ägo är en halv flaska Amarula.
Snacka om att vara fin-alkis, när man bara dricker likör.
Nåväl, "Project Runway" räddade mig från att dö i förtid av alkoholism. Men klockan 20:00 var programmet slut och likaså var min livslust.
Återigen kom tanken; när är det för tidigt för att gå och lägga sig för natten?
Men jag har varit för uttråkad för att, till och med, knapra i mig mina sömnpiller och sova bort tristessen.
23:28.
Jag fastnade i telefon med min mor, som har lidit av lika mycket tristess som jag.
Hon är så stolt över att hon (nästan) kan hantera msn. Min fina mor har ju inte ägt en dator innan hon ärvde min gamla.
Så nu har jag fått diskutera msn i tjugo minuter.
För att återgå till tristess och brist på livslust, så kan jag nu konstatera att det är laglig tid för att försöka sova. Dock så skall "min" finaste Sebastian snart logga in på msn.
Så det dröjer ett tag till innan jag kan svälja mina piller.
Gaaaaah!
I'm sick and tired of always beeing sick and tired!
Imorgon är det dags för ett nytt pass på vårdcentralen. Det känns bra att gå dit.
Jag mår bättre av att träna, jag känner mig hälsosam och duktig. Och det kan hålla i sig resten av dagen.
Efter ett träningspass så ser jag faktiskt fram emot nästa! Och jag som aldrig var med på en idrottslektion. (Förutom för att få se Sebastian.)
Mmmmh, Sebastian <3
Nu skall jag avrunda det här. Jag lider mer er (alla två) som läser min blogg, nu när allting jag skriver om är så grymt ointressant.
Men bloggen blir inte mer intressant än vad jag och min vardag är.
God natt!
2010-01-17, söndag.
En söndag, tråkigare än 800000 andra söndagar tillsammans.
Fram tills klockan var 19:00, och "Project Runway" började, så funderade starkt på att skaffa mig ett alkoholberoende. Men ack, vilken dålig alkoholist jag skulle ha blivit -den enda alkoholen jag har min ägo är en halv flaska Amarula.
Snacka om att vara fin-alkis, när man bara dricker likör.
Nåväl, "Project Runway" räddade mig från att dö i förtid av alkoholism. Men klockan 20:00 var programmet slut och likaså var min livslust.
Återigen kom tanken; när är det för tidigt för att gå och lägga sig för natten?
Men jag har varit för uttråkad för att, till och med, knapra i mig mina sömnpiller och sova bort tristessen.
23:28.
Jag fastnade i telefon med min mor, som har lidit av lika mycket tristess som jag.
Hon är så stolt över att hon (nästan) kan hantera msn. Min fina mor har ju inte ägt en dator innan hon ärvde min gamla.
Så nu har jag fått diskutera msn i tjugo minuter.
För att återgå till tristess och brist på livslust, så kan jag nu konstatera att det är laglig tid för att försöka sova. Dock så skall "min" finaste Sebastian snart logga in på msn.
Så det dröjer ett tag till innan jag kan svälja mina piller.
Gaaaaah!
I'm sick and tired of always beeing sick and tired!
Imorgon är det dags för ett nytt pass på vårdcentralen. Det känns bra att gå dit.
Jag mår bättre av att träna, jag känner mig hälsosam och duktig. Och det kan hålla i sig resten av dagen.
Efter ett träningspass så ser jag faktiskt fram emot nästa! Och jag som aldrig var med på en idrottslektion. (Förutom för att få se Sebastian.)
Mmmmh, Sebastian <3
Nu skall jag avrunda det här. Jag lider mer er (alla två) som läser min blogg, nu när allting jag skriver om är så grymt ointressant.
Men bloggen blir inte mer intressant än vad jag och min vardag är.
God natt!
lördag, januari 16, 2010
Se.
21:39.
2010-02-16, lördag.
Jag har känt mig halvkrasslig i flera dagar och legat i pyjamasbyxor, raggsockar, långärmad tröja och morgonrock, under två tjocka tecken -kallsvettandes.
Helmysigt, måste jag säga.
När man mår dåligt, så mår man inte bra (:
Men inte nog med att jag är halvsjuk, TV-tablån har motarbetat mig sedan jag vaknade imorse. Varenda kanal visar skitprogram.
Skit
Skit
Skit
Efter X antal timmar, så räddade MTV min lördag -"X-effect" weekend break.
Det är ju änna idiotiska amerikaner till att komma på idéen till ett sådant program. Och det är änna ännu mer idiotiska amerikaner till att medverka i ett sådant program, även fast dom tror att poängen är en annan.
"Ja, men tjena! Jag tror att jag vill åka på en weekend med min partner, hans/hennes ex och dennes respektive. Det kan ju inte gå snett."
Men ack, vad fel dom har.
"Ni skall sitta här i en bungalow medan era respektive är på en romantisk 3-dagars date. Ni får inte lämna bungalown eller ha någon kontakt med dom, men ni kan sitta här och titta på dom när dom väcker gamla känslor till liv och hånglar."
"Sure thing, dude."
Tummen upp till er!
Och det är ju änna idiotisk halvsvenne till att ligga i soffan och se på ett sådant program, i timma efter timma.
Jag lever sannerligen en sann 19-årings vilda liv!
Efter 1800 avsnitt så försvinner bilden på MTV. Herre min je, vill TV-guden att jag skall avlida långsamt och plågsamt?
Jag suckade djupt, funderade på att ta livet av mig och bestämde mig sedan för att titta på en av de nyinskaffade filmerna.
Först ut var skräckfilmen "Mortuary".
En morsa drar med sina två barn till en småstad, för att få någon slags nystart i livet.
Sonen är väl inte överlycklig och frågar mamman varför dom måste flytta och bla, bla, bla, hela den biten. Mamma, what's her face, förklarar igen att det var hennes chans att lyckas med sin nya karriär. Ja, det låter väl som en okej anledning. Men hallå, mamma, varför vill du ha en ny karriär som OBDUCENT!?
Mamma Obducent och barnen kommer fram till sitt nya hem, en riktig rivningskåk som ligger på en kyrkogård. I källaren ligger obduktionsalen, så allting skräckfilmigt befinner sig på samma ställe (:
Nyskapande!
Det finns en myt angående en Bobby Fowler, som skall ha dödats av sina föräldrar -som tidigare ägde huset och begravningsbyrån. Vissa i staden tror dock att Bobby fortfarande lever.
Stadens coola kids får en dag för sig att de skall gå till kyrkogården för att vanhedra de döda, för att ha lite roligt. Men det var inte kidsen som hade roligt, det var de avlidna som sover under jorden. Mmmmhm.
Alla som dör blir någon slags zombie-liknande varelse och törstar efter nästa offer.
Familjen är, såklart, högst upp på listan av kommande offer och familjelivet störs lite när mamma Obducent blir fet"dödad" av sina dödingar.
"Mortuary" är en halvkass skräckfilm, men som ändå har sina läskiga scener och "hoppa till-stunder". Men det är ingen film som jag kommer att se igen, och ingen film som jag riktigt rekommenderar till skräckfilm-fans.
Om du är ganska lättskrämd och inte tål skräckfilmer fullt ut, så är "Mortuary" en film för dig.
3/5
Nästa film som stod på tur var skräckfilmen "Catacombs".
En amerikans brud åker till Paris för att bo hos sin syster ett tag, efter att ha fått ett brev från systern där det står att "en resa till Paris hade gjort henne väl".
Syrran drar med Victoria på en ravefest nere i Paris katakomber, där 7 miljoner människor har blivit begravda.
Vem vill inte festa där?
Nere i katakomberna lever en varelse, som inte är så mysig att ha att göra med. Ett människomonster med getmask, som springer runt och dödar människorna som festar.
Efter att systern och hennes vänner plötsligt dör, får Victoria panik och springer för glatta livet för att hitta en utväg från katakomberna. Men det är inte lätt att hitta en utväg i katakomberna som är 16 mil långa -speciellt inte under ett paniskt tillstånd, samtidigt som ett monster jagar en.
"Catacombs" var fett ovärd att lägga tid på för att se! FETT OVÄRD!
Man får se en brud springa runt i ett avloppssystem i 55 minuter, utan att någonting händer.
Spring, spring, spring bruden! Och spring lite till.
Vet ni vad hon gör sedan? HON SPRINGER LITE TILL!
Fan, vad otippat.
Två tummar ner.
½/5
Tre timmar senare, så hade jag genomlidit två ovärda filmer. Och till vilket pris? Jo, jag började fundera på om det finns en tid då det är för tidigt för att sova.
22:00 kom min räddning -"Paradise Hotel XL"!
Det tog mig bara 10 timmar för att finna någonting värt med den här lördagen. Tummen upp för det!
23:05 börjar "Ghost Ship" på kanal5, men även den filmen är halvkass och ganska ovärd. Görs det bara dåliga filmer nu för tiden, eller vill TV-guden ta livet av mig genom uttråkning?
---
Igår på kvällen så fick jag finbesök, av ingen mindre än Sebastian.
Egentligen skulle vi ha gått på bio, för att se "Avatar", men ingen av oss kände oss på topp, så det fick bli en lugn hemmakväll.
Det blev en väldigt fin hemmakväll. Det enda som inte stämde in i bilden, var att Sebastian åker till Vallås för att spendera natten där i stället för att spendera den med mig. Men jag måste förstå och acceptera att han inte bor här längre.
Inte för tillfället, åtminstone.
Men det känns som att läget bara fortsätter att förbättras för var dag som går. Och jag hoppas att det blir som vi båda vill, i slutändan.
För jag vill bara få vara med honom.
Och han säger att han vill vara med mig.
Och jag tror på honom.
Kanske skall vi träffas under morgondagen, igen.
Om det fortsätter på samma sätt, så kommer det att förbättras ytterligare efter vi har träffats imorgon.
Det är allt jag hoppas på, att det skall bli bättre och bättre.
Bättre och bättre, tills allting är bra.
2010-02-16, lördag.
Jag har känt mig halvkrasslig i flera dagar och legat i pyjamasbyxor, raggsockar, långärmad tröja och morgonrock, under två tjocka tecken -kallsvettandes.
Helmysigt, måste jag säga.
När man mår dåligt, så mår man inte bra (:
Men inte nog med att jag är halvsjuk, TV-tablån har motarbetat mig sedan jag vaknade imorse. Varenda kanal visar skitprogram.
Skit
Skit
Skit
Efter X antal timmar, så räddade MTV min lördag -"X-effect" weekend break.
Det är ju änna idiotiska amerikaner till att komma på idéen till ett sådant program. Och det är änna ännu mer idiotiska amerikaner till att medverka i ett sådant program, även fast dom tror att poängen är en annan.
"Ja, men tjena! Jag tror att jag vill åka på en weekend med min partner, hans/hennes ex och dennes respektive. Det kan ju inte gå snett."
Men ack, vad fel dom har.
"Ni skall sitta här i en bungalow medan era respektive är på en romantisk 3-dagars date. Ni får inte lämna bungalown eller ha någon kontakt med dom, men ni kan sitta här och titta på dom när dom väcker gamla känslor till liv och hånglar."
"Sure thing, dude."
Tummen upp till er!
Och det är ju änna idiotisk halvsvenne till att ligga i soffan och se på ett sådant program, i timma efter timma.
Jag lever sannerligen en sann 19-årings vilda liv!
Efter 1800 avsnitt så försvinner bilden på MTV. Herre min je, vill TV-guden att jag skall avlida långsamt och plågsamt?
Jag suckade djupt, funderade på att ta livet av mig och bestämde mig sedan för att titta på en av de nyinskaffade filmerna.
Först ut var skräckfilmen "Mortuary".
En morsa drar med sina två barn till en småstad, för att få någon slags nystart i livet.
Sonen är väl inte överlycklig och frågar mamman varför dom måste flytta och bla, bla, bla, hela den biten. Mamma, what's her face, förklarar igen att det var hennes chans att lyckas med sin nya karriär. Ja, det låter väl som en okej anledning. Men hallå, mamma, varför vill du ha en ny karriär som OBDUCENT!?
Mamma Obducent och barnen kommer fram till sitt nya hem, en riktig rivningskåk som ligger på en kyrkogård. I källaren ligger obduktionsalen, så allting skräckfilmigt befinner sig på samma ställe (:
Nyskapande!
Det finns en myt angående en Bobby Fowler, som skall ha dödats av sina föräldrar -som tidigare ägde huset och begravningsbyrån. Vissa i staden tror dock att Bobby fortfarande lever.
Stadens coola kids får en dag för sig att de skall gå till kyrkogården för att vanhedra de döda, för att ha lite roligt. Men det var inte kidsen som hade roligt, det var de avlidna som sover under jorden. Mmmmhm.
Alla som dör blir någon slags zombie-liknande varelse och törstar efter nästa offer.
Familjen är, såklart, högst upp på listan av kommande offer och familjelivet störs lite när mamma Obducent blir fet"dödad" av sina dödingar.
"Mortuary" är en halvkass skräckfilm, men som ändå har sina läskiga scener och "hoppa till-stunder". Men det är ingen film som jag kommer att se igen, och ingen film som jag riktigt rekommenderar till skräckfilm-fans.
Om du är ganska lättskrämd och inte tål skräckfilmer fullt ut, så är "Mortuary" en film för dig.
3/5
Nästa film som stod på tur var skräckfilmen "Catacombs".
En amerikans brud åker till Paris för att bo hos sin syster ett tag, efter att ha fått ett brev från systern där det står att "en resa till Paris hade gjort henne väl".
Syrran drar med Victoria på en ravefest nere i Paris katakomber, där 7 miljoner människor har blivit begravda.
Vem vill inte festa där?
Nere i katakomberna lever en varelse, som inte är så mysig att ha att göra med. Ett människomonster med getmask, som springer runt och dödar människorna som festar.
Efter att systern och hennes vänner plötsligt dör, får Victoria panik och springer för glatta livet för att hitta en utväg från katakomberna. Men det är inte lätt att hitta en utväg i katakomberna som är 16 mil långa -speciellt inte under ett paniskt tillstånd, samtidigt som ett monster jagar en.
"Catacombs" var fett ovärd att lägga tid på för att se! FETT OVÄRD!
Man får se en brud springa runt i ett avloppssystem i 55 minuter, utan att någonting händer.
Spring, spring, spring bruden! Och spring lite till.
Vet ni vad hon gör sedan? HON SPRINGER LITE TILL!
Fan, vad otippat.
Två tummar ner.
½/5
Tre timmar senare, så hade jag genomlidit två ovärda filmer. Och till vilket pris? Jo, jag började fundera på om det finns en tid då det är för tidigt för att sova.
22:00 kom min räddning -"Paradise Hotel XL"!
Det tog mig bara 10 timmar för att finna någonting värt med den här lördagen. Tummen upp för det!
23:05 börjar "Ghost Ship" på kanal5, men även den filmen är halvkass och ganska ovärd. Görs det bara dåliga filmer nu för tiden, eller vill TV-guden ta livet av mig genom uttråkning?
---
Igår på kvällen så fick jag finbesök, av ingen mindre än Sebastian.
Egentligen skulle vi ha gått på bio, för att se "Avatar", men ingen av oss kände oss på topp, så det fick bli en lugn hemmakväll.
Det blev en väldigt fin hemmakväll. Det enda som inte stämde in i bilden, var att Sebastian åker till Vallås för att spendera natten där i stället för att spendera den med mig. Men jag måste förstå och acceptera att han inte bor här längre.
Inte för tillfället, åtminstone.
Men det känns som att läget bara fortsätter att förbättras för var dag som går. Och jag hoppas att det blir som vi båda vill, i slutändan.
För jag vill bara få vara med honom.
Och han säger att han vill vara med mig.
Och jag tror på honom.
Kanske skall vi träffas under morgondagen, igen.
Om det fortsätter på samma sätt, så kommer det att förbättras ytterligare efter vi har träffats imorgon.
Det är allt jag hoppas på, att det skall bli bättre och bättre.
Bättre och bättre, tills allting är bra.
torsdag, januari 14, 2010
17:38.
Sebastian Björding, this one's for you.
Sebastian Björding, this one's for you.
Oh boy
You make me feel like
oh boy
You make me feel like
No boy
can make me feel like you
I really really want you
oh boy
You make me feel so
oh boy
You really turn me
on boy
and I don´t know what to do
I really really wanna..
..be with you
like I was before
this distance between us
makes me want you more
I do mean
you are the cutest boy I´ve ever seen
and you´ve got that something
something that I want, something that I need,
a dirty little young girls dream
tisdag, januari 12, 2010
Se.
14:52.
Dagens filmtips:
En av alla de filmer som jag nyligen införskaffat mig är "From Within", som i många forum går under kategorin "rysare".
Själv hade jag inte klassat filmen som en rysare, utan mer av en psykiskt och övernaturlig historia.
Shaun och hans bror Aidan är söner till en kvinna, som byborna anklagade för ett mord av en invånare genom dränkning. Sedan dess har bröderna varit byn outcast, fruktade av byborna på grund av deras brist på gudomlig tro.
Invånarna i Grovetown, anser jag, är invirade i en överreligiös sekt. Allting styrs av Herren och hans lagar och vilja, dock av ett snedvridet perspektiv.
"From Within" inleds med ett brutalt självmord och efter Shauns bortgång påbörjas en epidimi av självmord -från utsidan ser det åtminstone ut som självmord.
Men faktum är att i samma stund som Shaun begår självmord, så utlöste han en förbannelse över byns invånare -för att bestraffa de som anklagade brödernas mor för häxa och sedan mörda henne.
Offren börjar en och en se sig själv i "ond" form, och det är dessa "onda" versioner av sig själva som får offren att begå självmord på de mest brutala vis.
En ung kvinna vid namn Lindsay bestämmer sig för att utreda självmorden, då hon aldrig trott på de oförklariga självmorden. Hon kommer i kontakt med den andra sonen till "häxan", Aidan, och tillsammans med honom försöker hon lösa mysteriet.
När Lindsay börjar se sin "onda" version av sig själv, blir det bråttom att häva förbannelsen.
Filmen tar en ovändat vändning när Aidan berättar hur förbannelsen upphävs.
"From Within" är en, helt klart, sevärd film för den som inte känner behov av att hoppa till eller dra efter andan gällande skräckfilmer.
4½/5
Dagens filmtips:
En av alla de filmer som jag nyligen införskaffat mig är "From Within", som i många forum går under kategorin "rysare".
Själv hade jag inte klassat filmen som en rysare, utan mer av en psykiskt och övernaturlig historia.
Shaun och hans bror Aidan är söner till en kvinna, som byborna anklagade för ett mord av en invånare genom dränkning. Sedan dess har bröderna varit byn outcast, fruktade av byborna på grund av deras brist på gudomlig tro.
Invånarna i Grovetown, anser jag, är invirade i en överreligiös sekt. Allting styrs av Herren och hans lagar och vilja, dock av ett snedvridet perspektiv.
"From Within" inleds med ett brutalt självmord och efter Shauns bortgång påbörjas en epidimi av självmord -från utsidan ser det åtminstone ut som självmord.
Men faktum är att i samma stund som Shaun begår självmord, så utlöste han en förbannelse över byns invånare -för att bestraffa de som anklagade brödernas mor för häxa och sedan mörda henne.
Offren börjar en och en se sig själv i "ond" form, och det är dessa "onda" versioner av sig själva som får offren att begå självmord på de mest brutala vis.
En ung kvinna vid namn Lindsay bestämmer sig för att utreda självmorden, då hon aldrig trott på de oförklariga självmorden. Hon kommer i kontakt med den andra sonen till "häxan", Aidan, och tillsammans med honom försöker hon lösa mysteriet.
När Lindsay börjar se sin "onda" version av sig själv, blir det bråttom att häva förbannelsen.
Filmen tar en ovändat vändning när Aidan berättar hur förbannelsen upphävs.
"From Within" är en, helt klart, sevärd film för den som inte känner behov av att hoppa till eller dra efter andan gällande skräckfilmer.
4½/5
måndag, januari 11, 2010
Se.
12:15.
Jag har "lånat" ett tjugotal nya skräckfilmer/rysare och hittills har jag endast tagit mig igenom en av dom:
"The ledgend of Bloody Mary".
Det finns många versioner om vem "Bloody Mary" var, allt från en engelsk drottning, till en seriemördare, till en barnamördare -till den Mary som framställs i "The ledgend of Bloody Mary - www.maked4mary.com/ledgend_01.html
Mary Worth väntade ett utomäktenskapligt barn och då hon vägrade utpeka fadern, fick hon lida för sin synd. Byborna fick en och en gå fram till Mary, där hon stod fastspänd, och misshandla henne med den kniv som tog hennes liv.
I denna versionen hade Mary en stor spegel framför sig, där hon såg sig själv bli misshandlad och tillslut mördad. Därav kommer myten av att hon dyker upp i speglar när man kallar hennes namn.
Förslag på andra versioner om Bloody Mary myten:
www.the-tudors.org.uk/bloody-mary.htm
www.wikipedia.org/wiki/bloody_mary_(folklore)
När jag läste igenom filmens handling, fastnade jag direkt. Eller; om jag skall vara ärlig så fastnade jag redan när jag såg filmens titel, men handlingen gjorde inte saken värre.
Jag har varit intresserad av myten om Bloody Mary i många år, och såg fram emot att se filmen. Och herre min je, blev jag inte besviken!?
Tanken bakom filmen är helt i min smak, men utförandet är uselt.
Jag satt hela tiden och väntade på de där scenerna när jag skulle få rycka till och dra andan...men den scenen kom aldrig!
Filmen är långtråkig, händelselös och helt ovärd att lägga sin tid på.
Dessutom såg Mary ut som bruden i "The Ring", när man väl fick se hennes fula nuna i spegeln.
1/5.
Jag har "lånat" ett tjugotal nya skräckfilmer/rysare och hittills har jag endast tagit mig igenom en av dom:
"The ledgend of Bloody Mary".
Det finns många versioner om vem "Bloody Mary" var, allt från en engelsk drottning, till en seriemördare, till en barnamördare -till den Mary som framställs i "The ledgend of Bloody Mary - www.maked4mary.com/ledgend_01.html
Mary Worth väntade ett utomäktenskapligt barn och då hon vägrade utpeka fadern, fick hon lida för sin synd. Byborna fick en och en gå fram till Mary, där hon stod fastspänd, och misshandla henne med den kniv som tog hennes liv.
I denna versionen hade Mary en stor spegel framför sig, där hon såg sig själv bli misshandlad och tillslut mördad. Därav kommer myten av att hon dyker upp i speglar när man kallar hennes namn.
Förslag på andra versioner om Bloody Mary myten:
www.the-tudors.org.uk/bloody-mary.htm
www.wikipedia.org/wiki/bloody_mary_(folklore)
När jag läste igenom filmens handling, fastnade jag direkt. Eller; om jag skall vara ärlig så fastnade jag redan när jag såg filmens titel, men handlingen gjorde inte saken värre.
Jag har varit intresserad av myten om Bloody Mary i många år, och såg fram emot att se filmen. Och herre min je, blev jag inte besviken!?
Tanken bakom filmen är helt i min smak, men utförandet är uselt.
Jag satt hela tiden och väntade på de där scenerna när jag skulle få rycka till och dra andan...men den scenen kom aldrig!
Filmen är långtråkig, händelselös och helt ovärd att lägga sin tid på.
Dessutom såg Mary ut som bruden i "The Ring", när man väl fick se hennes fula nuna i spegeln.
1/5.
lördag, januari 09, 2010
Se.
13:03.
Bloggen kommer antagligen inte att uppdateras så ofta, inte för tillfället åtminstone.
Mitt hjärta ligger som en sten inuti min kropp.
Jag vill inte försämra läget genom att älta allting, om och om igen. Den enda jag behöver tala med, om det som pågår, det är Sebastian. Då kan jag ställa mina frågor och faktiskt få svar som är mer än mina antaganden.
Slutar ni att läsa? - ja, men gör det då. Jag bloggar inte för att stilla nyfikenhet, och jag lever för min egen skull.
Om ni hänger er kvar, ja, då lär ni kunna läsa om allt som händer -senare, när jag klarar av att ta upp allting och dela med mig av det.
Bloggen kommer antagligen inte att uppdateras så ofta, inte för tillfället åtminstone.
Mitt hjärta ligger som en sten inuti min kropp.
Jag vill inte försämra läget genom att älta allting, om och om igen. Den enda jag behöver tala med, om det som pågår, det är Sebastian. Då kan jag ställa mina frågor och faktiskt få svar som är mer än mina antaganden.
Slutar ni att läsa? - ja, men gör det då. Jag bloggar inte för att stilla nyfikenhet, och jag lever för min egen skull.
Om ni hänger er kvar, ja, då lär ni kunna läsa om allt som händer -senare, när jag klarar av att ta upp allting och dela med mig av det.
torsdag, januari 07, 2010
Se.
22:27.
Du börjar tappa bort mig
och vi som lovade att aldrig tappa bort varandra.
Men samtidigt som du valde att släppa dig själv fri
så började du tappa bort mig.
Nu börjar du tappa bort mig så mycket
att jag går vilse i mig själv.
Kan ingen rita en karta så att vi båda kan hitta mig igen?
Vi som svor att vi aldrig skulle tappa bort varandra,
snälla hitta mig igen,
jag finns alldeles bredvid
Du börjar tappa bort mig
och vi som lovade att aldrig tappa bort varandra.
Men samtidigt som du valde att släppa dig själv fri
så började du tappa bort mig.
Nu börjar du tappa bort mig så mycket
att jag går vilse i mig själv.
Kan ingen rita en karta så att vi båda kan hitta mig igen?
Vi som svor att vi aldrig skulle tappa bort varandra,
snälla hitta mig igen,
jag finns alldeles bredvid
onsdag, januari 06, 2010
Se.
16:23.
Hej.
Det är slut mellan mig och Sebastian.
Jag mår sämre än jag någonsin gjort förut.
Ändå var det här det bästa som kunde hända, just nu.
Vi skall fortsätta prata med varandra och träffas ganska ofta.
Kanske behöver vi bara känna att vi saknar varandra och kanske får vi tillbaka fjärilarna i magen när vi sms:ar och ses. Vardagskänslan måste försvinna.
Känslorna är kvar och ingenting är omöjligt, men vi skall inte säga för mycket.
Om någon frågar hur jag mår, så slår jag er på käften i tankarna.
Jag mår piss och klarar inte av att gå igenom hela skiten, nu när såren är färska.
Fråga inte hur jag mår.
Absolut inte.
Hej.
Det är slut mellan mig och Sebastian.
Jag mår sämre än jag någonsin gjort förut.
Ändå var det här det bästa som kunde hända, just nu.
Vi skall fortsätta prata med varandra och träffas ganska ofta.
Kanske behöver vi bara känna att vi saknar varandra och kanske får vi tillbaka fjärilarna i magen när vi sms:ar och ses. Vardagskänslan måste försvinna.
Känslorna är kvar och ingenting är omöjligt, men vi skall inte säga för mycket.
Om någon frågar hur jag mår, så slår jag er på käften i tankarna.
Jag mår piss och klarar inte av att gå igenom hela skiten, nu när såren är färska.
Fråga inte hur jag mår.
Absolut inte.
söndag, januari 03, 2010
Se.
23:35.
Hittills så har jag hållt mitt nyårslöfte, som lyder följande:
jag skall inte gå utanför ytterdörren förrän den 5/2-10.
Anledningen till att jag har gett mig själv tillåtelse att lämna hemmet då, är så enkel att jag är tvungen att gå och träna på alla mina inplanerade tider. Två gånger i veckan.
Så från och med detta året, så har jag TRE olika tillställningar att infinna mig på:
ekonomimöten
sjukgymnastiken
psykmöten
Ja, herre min ge, jag som tyckte att jag var "upptagen" när jag hade fyra möten i månaden...
För att återgå till mitt otroligt hälsosamma nyårslöfte...
Det kan vara så att jag bryter löftet imorgon under eftermiddagen. Det är så att jag har ett paket att hämta ut på Maxi, och om jag får ytterligare en avi med posten imorgon så tror jag att jag helt enkelt måste åka till Maxi för att stilla min nyfikenhet.
Tradera...denna ekonomifälla. Allting är så billigt, men om man lägger ihop summorna på alla de auktioner som jag vunnit så kan man, helt ärligt säga, att det är fan inte billigt i slutändan.
Jag får cirka 3600 svenska riksdaler i månaden, plus 700 kronor av Sebastian. Jag "storhandlade" för omkring 800 kronor och vips: så har jag bara 500 kronor kvar!
Jag fick alltså in mina pengar den 27/12.
Schhhh...säg ingenting till Nathalie, hon får sådan ångest då.
Någon borde ta min dator ifrån mig, så att jag inte kan logga in på Tradera, men herre min je, vilket helvete den stackars saten hade fått genomlida!
Om man är sjukskriven, psykstörd, uttråkad och less, vad gör man inte då? Jo, man införskaffar sig en satans många halvkassa skräckfilmer och tröstshoppar via internet.
Hallå, liksom!?
På tal om skräckfilmer:
jag försökte se på några tidigare under kvällen, men alla tre var rent ut sagt, BAJSDÅLIGA!
Och om jag skall vara ärlig, så minns jag inte ens vad de hette -så bra var dom.
Efter att ha genomsökt papperskorgen, så kan jag meddela eder alla om att två av filmerna heter:
"Candyman"
och
"The devil's chair"
Den tredje filmen heter någonting i stil med "An American haunting". Den verkade lovande till att börja med...det var den inte. Efter 30 minuter hade gått, så var den läskigaste scenen där dottern blev dragen i håret av en osynlig kraft.
FAN VAD LÄSKIGT!
Jag skäms över de skräckfilmsfantasterna på forumet, som gav ovanstående filmer god kritik och rekommenderade dom. Milda Mathilda, se på några "riktiga" skräckfilmer och rysare och kom tillbaka efteråt. Om ni anser att de tre tidigare nämnda filmer är läskiga, så lär ni både ha pissat och skitit ner er, efter att ha sett de som jag kan hoppa till av.
Jag hoppar inte till av många filmer.
Speciellt inte filmer som liknar "Candyman", som handlar om en snubbe med krok istället för hand, a lá kapten Krok, och som visar sig när man kallar hans namn fem gånger framför en spegel, a lá Svarta Madam. Väldigt nyskapande.
Rena rama skitfilmen, påminner om alla andra filmer som handlar om en creepy massmördare.
"The devil's chair" kan jag inte säga så mycket om, jag stängde av den väldigt fort.
Men den börjar med att det är en brud och en snubbe, som är i ett gammalt asylum, tar syra och skall knulla i en elektrisk stol. Grymt smart, två tummar upp.
Ehm...stolen typ spänner fast bruden och klämmer ihop lemmar så att hon börjar blöda och skrika. Sen typ dör hon väl. Och många år senare släpps snubben ut från ett mentalsjukhus, efter att ha fått lite men av syran, stolen och dödsfallet. Han skall vara med i en undersökning som skall utspela sig i det gamla asylumet...såklart! Vad förväntade vi oss?
Snubben minns ingenting om dödsfallet...trauma, eller syra? Sen får han väl lite flashbacks och sådant.
Efter det så stängde jag av skiten och tände mig en cigarett.
Jag vet, "The Devil's chair" hade kunnat låta riktigt bra om jag hade beskrivit den bättre. Jag tyckte också att den lät bra. Det var den inte.
Cigaretten var bättre, och det var ingen menthol. Jag röker bara menthol.
"Lejonkungen", "Micke och Molle" och "Rädda Willy" får mig åtminstone att börja gråta.
Hittills så har jag hållt mitt nyårslöfte, som lyder följande:
jag skall inte gå utanför ytterdörren förrän den 5/2-10.
Anledningen till att jag har gett mig själv tillåtelse att lämna hemmet då, är så enkel att jag är tvungen att gå och träna på alla mina inplanerade tider. Två gånger i veckan.
Så från och med detta året, så har jag TRE olika tillställningar att infinna mig på:
ekonomimöten
sjukgymnastiken
psykmöten
Ja, herre min ge, jag som tyckte att jag var "upptagen" när jag hade fyra möten i månaden...
För att återgå till mitt otroligt hälsosamma nyårslöfte...
Det kan vara så att jag bryter löftet imorgon under eftermiddagen. Det är så att jag har ett paket att hämta ut på Maxi, och om jag får ytterligare en avi med posten imorgon så tror jag att jag helt enkelt måste åka till Maxi för att stilla min nyfikenhet.
Tradera...denna ekonomifälla. Allting är så billigt, men om man lägger ihop summorna på alla de auktioner som jag vunnit så kan man, helt ärligt säga, att det är fan inte billigt i slutändan.
Jag får cirka 3600 svenska riksdaler i månaden, plus 700 kronor av Sebastian. Jag "storhandlade" för omkring 800 kronor och vips: så har jag bara 500 kronor kvar!
Jag fick alltså in mina pengar den 27/12.
Schhhh...säg ingenting till Nathalie, hon får sådan ångest då.
Någon borde ta min dator ifrån mig, så att jag inte kan logga in på Tradera, men herre min je, vilket helvete den stackars saten hade fått genomlida!
Om man är sjukskriven, psykstörd, uttråkad och less, vad gör man inte då? Jo, man införskaffar sig en satans många halvkassa skräckfilmer och tröstshoppar via internet.
Hallå, liksom!?
På tal om skräckfilmer:
jag försökte se på några tidigare under kvällen, men alla tre var rent ut sagt, BAJSDÅLIGA!
Och om jag skall vara ärlig, så minns jag inte ens vad de hette -så bra var dom.
Efter att ha genomsökt papperskorgen, så kan jag meddela eder alla om att två av filmerna heter:
"Candyman"
och
"The devil's chair"
Den tredje filmen heter någonting i stil med "An American haunting". Den verkade lovande till att börja med...det var den inte. Efter 30 minuter hade gått, så var den läskigaste scenen där dottern blev dragen i håret av en osynlig kraft.
FAN VAD LÄSKIGT!
Jag skäms över de skräckfilmsfantasterna på forumet, som gav ovanstående filmer god kritik och rekommenderade dom. Milda Mathilda, se på några "riktiga" skräckfilmer och rysare och kom tillbaka efteråt. Om ni anser att de tre tidigare nämnda filmer är läskiga, så lär ni både ha pissat och skitit ner er, efter att ha sett de som jag kan hoppa till av.
Jag hoppar inte till av många filmer.
Speciellt inte filmer som liknar "Candyman", som handlar om en snubbe med krok istället för hand, a lá kapten Krok, och som visar sig när man kallar hans namn fem gånger framför en spegel, a lá Svarta Madam. Väldigt nyskapande.
Rena rama skitfilmen, påminner om alla andra filmer som handlar om en creepy massmördare.
"The devil's chair" kan jag inte säga så mycket om, jag stängde av den väldigt fort.
Men den börjar med att det är en brud och en snubbe, som är i ett gammalt asylum, tar syra och skall knulla i en elektrisk stol. Grymt smart, två tummar upp.
Ehm...stolen typ spänner fast bruden och klämmer ihop lemmar så att hon börjar blöda och skrika. Sen typ dör hon väl. Och många år senare släpps snubben ut från ett mentalsjukhus, efter att ha fått lite men av syran, stolen och dödsfallet. Han skall vara med i en undersökning som skall utspela sig i det gamla asylumet...såklart! Vad förväntade vi oss?
Snubben minns ingenting om dödsfallet...trauma, eller syra? Sen får han väl lite flashbacks och sådant.
Efter det så stängde jag av skiten och tände mig en cigarett.
Jag vet, "The Devil's chair" hade kunnat låta riktigt bra om jag hade beskrivit den bättre. Jag tyckte också att den lät bra. Det var den inte.
Cigaretten var bättre, och det var ingen menthol. Jag röker bara menthol.
"Lejonkungen", "Micke och Molle" och "Rädda Willy" får mig åtminstone att börja gråta.
lördag, januari 02, 2010
Se.
15:44.
Random skräckfilm som fått bra kritik från dess åskådare.
Av mig får filmen bara minus poäng.
Den handlar om en brud, hennes man och deras son. Jag vet fan inte om dom är i USA och befinner sig i något slags Chinatown, eller om dom faktiskt är i Kina.
Kineser finns det åtminstone gott om.
Pappans farbror dog och familjen åker vart-de-nu-åker för att delta på begravningen.
I Kina finns det en tradition där man ger offergåvor till den avlidna och just den här månaden, när farbror dog och skit, så är det...bam, ba, ba, bam...SPÖKMÅNAD!
Grabben ser halvätna dödingar äka upp offergåvor och förstöra de som inte är ätbara.
Sen typ börjar han se en död brud som förföljer honom, eller någonting sådant. Och efter det så blir han jättesjuk och hamnar typ i koma.
Mamman går till en snubbe som arbetar i en kinesisk naturmedicin-butik, som har sagt till henne att om någonting "blir för mycket" så skall hon komma till honom, för han kan hjälpa henne.
Mamman har, till nästa soluppgång, att lyckas rädda sin son...genom att hitta skeletten från spökena, så att dom kan begravas på ett propert sätt och finna frid. Och självklart så lyckas hon i sista stund.
Fan, vad otippat.
"They wait" är, enligt mig, en jävla skitfilm. Och jag tycker verkligen inte att man kan kategorisera denna som en skräckfilm.
Inga rysningar, ingen gåshud. Inga scener som ens fick mig att dra ett djupare andetag. Verkligen ingen musik som hjälpte filmen, på något sätt.
Av mig får "They wait":
0/5
Random skräckfilm som fått bra kritik från dess åskådare.
Av mig får filmen bara minus poäng.
Den handlar om en brud, hennes man och deras son. Jag vet fan inte om dom är i USA och befinner sig i något slags Chinatown, eller om dom faktiskt är i Kina.
Kineser finns det åtminstone gott om.
Pappans farbror dog och familjen åker vart-de-nu-åker för att delta på begravningen.
I Kina finns det en tradition där man ger offergåvor till den avlidna och just den här månaden, när farbror dog och skit, så är det...bam, ba, ba, bam...SPÖKMÅNAD!
Grabben ser halvätna dödingar äka upp offergåvor och förstöra de som inte är ätbara.
Sen typ börjar han se en död brud som förföljer honom, eller någonting sådant. Och efter det så blir han jättesjuk och hamnar typ i koma.
Mamman går till en snubbe som arbetar i en kinesisk naturmedicin-butik, som har sagt till henne att om någonting "blir för mycket" så skall hon komma till honom, för han kan hjälpa henne.
Mamman har, till nästa soluppgång, att lyckas rädda sin son...genom att hitta skeletten från spökena, så att dom kan begravas på ett propert sätt och finna frid. Och självklart så lyckas hon i sista stund.
Fan, vad otippat.
"They wait" är, enligt mig, en jävla skitfilm. Och jag tycker verkligen inte att man kan kategorisera denna som en skräckfilm.
Inga rysningar, ingen gåshud. Inga scener som ens fick mig att dra ett djupare andetag. Verkligen ingen musik som hjälpte filmen, på något sätt.
Av mig får "They wait":
0/5
fredag, januari 01, 2010
Se.
22:48.
Gott nytt år.
Och grattis Josefina, på 20-års dagen!
Jag hade en fin nyårsafton, med trevligt folk, dansvänlig musik och god dricka.
Trots att det var en afton då fylleslag näst intill har blivit till ett måste, så drack jag minst hälften så lite som övriga på samma fest. Istället för att vara av de som kräkte eller deckade, så hade jag roligt -utan minsta berusning.
Dock så mår jag inte lika fint idag. Allt dansande igår/i natt har orsakat mig stora smärtor i större delen av kroppen. Alla mina leder säger, klart och tydligt, åt mig att så som jag dansade igår, så borde jag inte dansa fler gånger.
Men då och då måste jag få offra mina leder, för att lite roligt. Det är mycket sällan som jag träffar folk, än mer sällan som jag befinner mig på sådana tillställningar där dans ingår.
Jag och Sebastian var hemma kring 4:30 i natt, efter att ha försökt att få tag på en taxi i ca. 45-60 minuter...
Självklart så ville grabben ha hett, passionerat och skoningslöst sex när vi kom innanför ytterdörren -som att jag inte var utmattad nog.
Jag vet inte när vi somnade, jag vet däremot när jag vaknade.
Jag vaknade till att alarmet 10:20, stängde av det och somnade om. Vilket innebär att jag fetmissade Days of our lives. X antal timmar senare vaknade jag till av alarmet klockan 17:00, stängde av det och somnade om.
Jag vaknade omkring 19:00.
Och jag var fortfarande trött.
Antagligen för att jag hade sovir för länge.
Men jag grämer mig framför allt över att jag missade Days, fast egentligen så vet jag inte ens om det gick idag.
Jag har bestämt mig för att inte gå utanför ytterdörren förrän på måndag.
Jag tror att jag kan hålla mitt ord.
Däremot har jag endast 4½ cigarett.
Och nej, jag har inte ett nyårslöfte angående att sluta röka. Jag har inget nyårslöfte alls.
Har du? I så fall, vad? Och tror du verkligen att du kommer att kunna hålla det?
Crappy new year, allihop.
Ni har nu en ny chans till att misslyckas ett år till.
Gott nytt år.
Och grattis Josefina, på 20-års dagen!
Jag hade en fin nyårsafton, med trevligt folk, dansvänlig musik och god dricka.
Trots att det var en afton då fylleslag näst intill har blivit till ett måste, så drack jag minst hälften så lite som övriga på samma fest. Istället för att vara av de som kräkte eller deckade, så hade jag roligt -utan minsta berusning.
Dock så mår jag inte lika fint idag. Allt dansande igår/i natt har orsakat mig stora smärtor i större delen av kroppen. Alla mina leder säger, klart och tydligt, åt mig att så som jag dansade igår, så borde jag inte dansa fler gånger.
Men då och då måste jag få offra mina leder, för att lite roligt. Det är mycket sällan som jag träffar folk, än mer sällan som jag befinner mig på sådana tillställningar där dans ingår.
Jag och Sebastian var hemma kring 4:30 i natt, efter att ha försökt att få tag på en taxi i ca. 45-60 minuter...
Självklart så ville grabben ha hett, passionerat och skoningslöst sex när vi kom innanför ytterdörren -som att jag inte var utmattad nog.
Jag vet inte när vi somnade, jag vet däremot när jag vaknade.
Jag vaknade till att alarmet 10:20, stängde av det och somnade om. Vilket innebär att jag fetmissade Days of our lives. X antal timmar senare vaknade jag till av alarmet klockan 17:00, stängde av det och somnade om.
Jag vaknade omkring 19:00.
Och jag var fortfarande trött.
Antagligen för att jag hade sovir för länge.
Men jag grämer mig framför allt över att jag missade Days, fast egentligen så vet jag inte ens om det gick idag.
Jag har bestämt mig för att inte gå utanför ytterdörren förrän på måndag.
Jag tror att jag kan hålla mitt ord.
Däremot har jag endast 4½ cigarett.
Och nej, jag har inte ett nyårslöfte angående att sluta röka. Jag har inget nyårslöfte alls.
Har du? I så fall, vad? Och tror du verkligen att du kommer att kunna hålla det?
Crappy new year, allihop.
Ni har nu en ny chans till att misslyckas ett år till.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)